Dagens stora nyheter från Almedalsveckan är de rödgrönas förslag om skolan och folkpartiets utspel om äldreomsorg. Men här iv Visby hittar man intressanta arrangemang om det mesta. Idag har jag kastat mig mellan digitalisering av kulturarvet, regionalisering av kulturpolitiken och välfärdens framida finansiering.
Ett 50-tal deltagare kom till DIK:s seminarium där förbundsordföranden Karin Linder, Johanna Berg på Riksantikvarieämbetet och Katarina Rehnman Claesson tillsammans med den kunniga publiken diskuterade vem som ska digitalisera, om och hur man ska prioritera och vem som betalar det stora arbetet med att göra kulturarvet lättare att använda och ta del av för oss medborgare.
Detta är ett viktigt arbete som ska ge oss den grundläggande rätten att få kunskap och information. Alla är överens om att det kommer att kosta. Ändå är dessa kostnader inte till närmelsevis av samma storlek som de stora utmaningarna att klara vården och omsorgen i en framtiden. Detta har den s k Borgkommissionen tagit sig an. Den är ett samarbete mellan höger och vänster genom tankesmedjorna ArenaIdé och Timbro.
Kommissionen är enig om att de resurser vi idag avsätter till vård och omsorg inte kommer att räcka i framtiden när behov och efterfrågan ständigt ökar. Morgondagens gamla kommer inte att acceptera de brister i omsorgen som finns idag. Vi blir också allt äldre, visserligen också allt friskare, men mycket tyder på att de år då vi är i behov av omsorg också blir fler.
SKL (Sveriges kommuner och landsting) har räknat ut att kommunalskatterna måste höjas med 13 kronor för att resurserna på sikt ska kunna möta behoven år 2035. Det ter sig omöjligt och därför måste den offentliga finansiering stärkas på andra sätt till exempel genom att öka antalet arbetade timmar och vård och omsorg bör prioriteras högre än de offentliga utgifterna för socialförsäkringar.
Men detta kommer inte att räcka. Därför måste det bli tydligt vad som kan finansieras inom det offentliga åtagandet. Övrigt blir medborgarna eget ansvar genom kollektiva lösningar i form av försäkringar eller att vi helt enkelt får betala mera själva. För med stigande BNP kommer utrymmet för den privata konsumtionen att öka. Men är det rimligt att vi bara lägger det på fler platt TV, annan ny teknik och dyra resor?
Så här resonerar Borgkommissionen. Kontroversiellt? Javisst, men ser man de beräkningar som presenterades, blir det uppenbart att det här en fråga som måste behandlas. Och vad blir viktigare än att det görs i en öppen debatt, där problemen analyseras och olika förslag till lösningar kommer upp till diskussion.
Birgitta Rydell, samhällspolitiska chef för DIK.
Din synpunkt: